Hur känns en värk?

Just nu ligger jag med Anton dinglandes från ena tutten, eftersom jag inte kan somna trots en sömnlös natt så tänkte jag försöka förklara hur en värk känns.

I början känner man knappt värken, det var mer som ett tryck över buken... Lite som att vara väldigt kissnödig. Efter en stund övergick värken till en mer smärtsam tryck (tänk er att ni inte kissat på 24 timmar och ni får extremt ont i urinblåsan). Värkarna början sedan komma allt mer ofta och höll på i ca 1 min, eftersom de enbart gjorde ont under den minuten och släppte direkt efter så var de fortfarande hanterbara. När värkarna var som värst var det ganska illa. Man hade panik över tankten av hur ont det skulle göra och sen när värken kom var det en våg av ren smärta som sköljde över en. Hela ryggen, svanken, buken och underlivet höll på att explodera. Man kunde hugga av min ena arm under en värk utan att jag hade känt det. Det gör så ont att man inte ens kan gråta eller andas, man fryser bara till is. Kroppen vrider sig okontrollerat och det känns som att hela kroppen håller på att slitas isär. Tiden står still och timmar av smärta flyter ihop till en rörig sörja i ens huvud. Jag trodde jag skulle dö eller svimma men kroppen kan tydligen klara så sjukt mycket. Det bästa är att så fort ungen är ute så försvinner all smärta! Det är en sån befriande känsla.

Det här var iallafall så som jag upplevde mina värkar.